Vänner

Det är verkligen otroligt tacksamt att blogga om sökord. Dels är det ett uppenbart ämne som alltid ligger där och ber om att få bli återanvänt; dels genererar det i sin tur ännu fler sökordsträffar. That said; dagens skörd är något alldeles speciellt.

Utöver den uppenbara WTF-faktorn på “tanja suhinina abort” gillar jag även att mitt number one sökord (of all time, faktiskt) “fittan” denna gång är tätt följt av ett lite mer blygsamt organ - “öron”. Öron! Vem fan googlar öron? De sitter på huvudet. Man hör med dem. Vad kan man mer tänkas vilja veta om dem, sådär…generellt?

“Förälskad i serbisk man” får tala för sig självt.

Johnny tipsade om ett vetenskapligt försök att göra den sämsta låten ever (återfinnes här). Och alltså…jag älskar den. Operarappen, den hysteriskt skrikande barnkören, banjon - allt! Vad säger det om min musiksmak?

För övrigt behöver jag sluta äta skräpmat varje dag. Ska bara ner till Alviksgrillen först.

Jag + vänner, inom kort.

Jag hatar verkligen mitt hår just nu. Det har blivit såpass långt att jag måste borsta det flera gånger om dagen för att inte få tovor stora som fotbollar, och let’s face it; något som kräver så mycket uppmärksamhet har jag varken ork eller tid till. Jag har liksom dödat alla plantor jag någonsin ägt, haha. Problemet är att jag är 1) för fattig för att gå till frisören, och 2) för dum i huvudet för att kunna klippa det själv. Och min resident hårtuktare Evelina (som brukar klippa mitt hår en gång i halvåret för ett paket mentolcigg) har flyttat till Skåne.

Jag har redan vant mig vid att se ut som Amy Winehouse varje morgon efter att jag tagit en kvällsdusch, ska jag bara släppa taget om alla pretentioner och skaffa Dreads Au Naturel också?

Igår under kvällens n0llepubrunda lyckades jag med något ganska fantastiskt. Något som verkligen sätter vardagen i perspektiv till vad som är bebloggningsvärt 4-real. På väg till kemisektionens klubblokal måste jag ha inhalerat osedvanligt kraftigt eller något, för jag kände plötsligt hur någonting liksom följde med andetaget och sögs ner långt ner i strupen. Sekunden efteråt hostade jag upp ungefär 95% av objektet i min hand. En fluga. Som fortfarande levde (och sprattlade), mind you.

Jag sköljde ner de amputerade flugben som fortfarande befann sig i min hals med kemisektionens sektionsdrink; organslask.

I övrigt kan kvällen beskrivas ungefär såhär:

Mottagningen har börjat sätta sina spår; inte bara i själ, men även i kropp. Från att ha haft en kille i klassen med kryckor är vi nu tre personer som haltar omkring på KTH-campuset. Själv stukade jag foten under ett intensivt laserkrig, då jag på något högeligen märkligt sätt lyckades fastna med sidan av mina vans på golvet på ett sånt sätt att jag kastade hela min tyngd på vristen. Jag har gått från “aj, det gör lite ont” till “fan vad ont det gör” till “herregud, har jag ett glödgat spett i foten?!” på under 24 timmar - ganska impressive.

Jag har även börjat känna mig som något slags patetisk zombie i Resident Evil då jag försökt springa till bussen med högerfoten släpandes bakom mig (i baktakt!). Man tror att såna här skador ska framkalla sympatier amongst the general public, men det känns snarare som att alla tror att jag är utvecklingsstörd och glömt min vårdare hemma. Typ som den här dooden i Silent Hill-filmen:

Den tredje kryck-killen hade förresten trampat på en spik under dagens lådbilsbyggande och fick åka in på akuten för att få stelkrampsspruta. Hahaha. Oh, KTH!

Ibland inser man vilken homogen liten skara vänner man har egentligen. Man kanske borde tvinga sig själv att bli vän med värsta kvinnoföraktande nazisten bara för att inte låsas vid en världsbild där man tror att alla tänker likadant? Typ flytta till Klippan och engagera sig stenhårt i SD för att ta reda på hur de tänker egentligen.

Jag undrar ibland hur det skulle vara att få ett barn som föll så långt från trädet att det typ hamnade i omloppsbana runt jorden. Att hen blev nazist, eller (gud förbjude!) tyckte att det var tråkigt att läsa. Alla föräldrar säger att man skulle älska barnet ändå, men…seriöst? Sluta wasta kärleken och köp en hamster istället om dina gener misslyckats så fatalt!

Tolerans är inte min grej, tror jag.

Var på Cybertown och spelade laser tag med ett gäng koola kidz tidigare ikväll och insåg än en gång vilken dålig vinnare jag är (okej, inte för att jag direkt vann, men tvåa är tillräckligt in my book). Bra förlorare, men dålig vinnare. Sure, jag skriker också “AAAGHHHH NEEEEEEEEEJ” när någon äger mig i Tekken, men jag klagar i alla fall inte på glappande kontroller eller felkonstruerade spel (ni vet vilka ni är). Jag är egentligen heller ingen direkt tävlingsmänniska och brukar vara mer för att tävla med mig själv än att ställas mot andra, men när jag väl hamnar i en tävlingssituation och det går bra så blir jag helt egohög.

Om jag hade åkt till OS och vunnit någon medalj i något skulle jag typ sprungit runt och skrikit “HA-HA-HA, ni är sämst och jag är BÄST!” om och om igen istället för att göra ett ärofyllt segervarv. Är det ett tecken på dåligt självförtroende?

Flunky har skrivit värsta fantastiska inlägget om hennes och min venzkapzhistoria! Mitt ego har nu svällt upp till storleken av en varmluftsballong och lider stor risk att explodera i milslånga monologer om hur fantastisk jag är, men jag ska försöka stävja denna drift genom att bygga ett altare i Flunkys ära där jag bränner rökelse och skriver slashfics om hela LOTR-castet. (Det känns för övrigt konstigt att kalla dig Flunky när jag vet ditt riktiga namn och faktiskt i ärlighetens namn inte brukar kalla dig “Flönki” när vi träffas in the IRL. MEN LÅT GÅ, INTERNETKVINNA.)

Så ska det se ut.

Jag drömde att jag hade sex med en i Justice samtidigt som han spelade “We are your friends” på hög volym i iTunes. Fast han såg liksom inte ut som någon av dudesen på bilden ovanför. Han var snygg! Haha.

Sen drömde jag att jag och Janna förföljdes av en gross blottare som såg ut som en gris. Jag ringde 112 men kopplades till George Carlin istället.

What.

Jag hade tänkt förse er med en HOTT TECHNICOLOR-VIDEO av mig när jag cyklar för första gången på tio år, men något i konverteringen har gjort att spektaklet snarare blivit en pixlig felvänd slideshow än en video. Hur som helst är ljudet ändå helt okej, så för den som vill höra paniken i min röst är nedanstående klipp ett måste (även Quicktime, sry2say):

HEJ JAG ÄR EN ROLIG LÄNK

Ni som hatar QT får en ännu sämre version, grattis!

1. Oavsett hur mycket man planerar och hur mycket tid man tror att man har måste man alltid springa minst två kilometer med tiokilospackningen skumpande på axlarna. Till slut kan du inte göra annat än att skratta åt fenomenet, som efter tre veckor benämns endast som The Running.

2. Om man får mens två dagar för tidigt hos någon man inte känner (som dessutom är en uptight dude med mental ålder 45 och kroppslig ålder 25) kan man klara sig rätt bra med ett par ihoprullade trosor.

3. Det tyska ordet “pikant” betyder i ostsammanhang inte riktigt “pikant” utan snarare “med doft av ruttnande fötter”. Eventuella försök att äta en macka med nämnda ost på ett nattåg till Milano kommer att bemötas med demonstrativt parfymsprayande från dina fellow tågresenärer.

4. Att försöka prata den amerikanska engelskan du är van vid fungerar bara i Amsterdam. I Italien kommer du endast få oförstående leenden och nickningar till svar, vilket till slut resulterar i att du går över till interrail-engelskan: “I go there? Yes? It was so-funny!”

5. Myggbett med tio centimeter i diameter är inte normalt, utan snarare ett tecken på allvarliga allergier. 47 dylika myggbett leder dock inte till anafylaktisk chock, utan endast till rödfläckiga ben som får folk att undra om du har AIDS.

6. Dricksar man 60% för att det är SÅ BILLIGT!, blir det inte så billigt längre.

7. Dricksar man i ett ockuperat hus får man förvirrade blickar från bartender-punkaren.

8. Knarkhundar kan vara söta. Ibland är de till och med svartvitfluffiga cocker spaniels.

9. Ingen blir förvånad om man på en Amsterdamsk gata går förbi någon som glatt suger in limångor ur en enorm plastpåse.

10. Man kan ramla på en cykel även när den står stilla.

Fler spännande historier kommer när bilderna är framkallade. Ja, framkallade. LOL@analog kamera!

Möttes i dörren av ett brev från KTH. “Grattis, du har kommit in!” stod det, och trots att jag redan visste det internetledes känns det ganska win att skriftligen få bekräftat att jag är SMRT. Nu återstår bara att försöka reparera ekonomin med lite extrajobb samtidigt som jag smälter resan. Denna dialog från i tisdags kan få beskriva det monetära läget:

Meidi tar ut pengar i en bankomat och betraktar kontoutdraget.
Meidi: OJ! Hahahaha!
Janna: Vadå?
Meidi: Jag har verkligen skitlite pengar kvar! Hur fan har tretusen spänn försvunnit på en vecka?
Janna: Men…du hade väl tänkt före resan att du skulle ha något kvar att leva på när du kommit hem?
Meidi: …nej! Hahaha!
Janna: Hahahaha!

Det känns som jag är översvämmad av anekdoter från Resan, och de kommer bebloggas tids nog. Nu ska jag sova i en säng som 1) inte är en luftmadrass, 2) inte är en soffa, 3) inte luktar konstigt. YAY!

Vem sager att man inte kan internetblogga bara for att man vykortsbloggar?

Ar i Amsterdam nu pa ett varmt internetcafe. Natten tillbringades pa ett kristet hostel med Glada Kristna Flickor i receptionen. Exotiskt! Besokte aven en awesome bluesklubb med liveakten The Terryman Show - youtuba “terryman show” for exempel pa hans greatness. Bra Terrymancitat om McCain: “He calls himself a war hero when all he did was to crash a fucking plane and get himself landed in a prisoner camp!”

Annars ar det basta hittills Jannas forfragan om hennes sparvagnsbiljett fortfarande var giltig. “Is it still guilty?” I syndernas stad drabbar Skulden saval manniskor som tram tickets.

Jag skulle vilja skriva att jag “precis kom hem från New York” men det är verkligen inte sant. Jag kom hem klockan sju igår morse och har sedan dess gått runt i något slags jetlag-dvala. Jag vet inte riktigt vad klockan är i huvudet på mig just nu, men inte är den något vettigt.

För att komma in i mina internetrutiner igen tänkte jag dock försöka NYC-blogga så utförligt jag kan innan jag svimmar över tangentbordet. Detta kommer förmodligen innebära en enorm bildpost med en rad lite lustiga undertitlar. Precis så mycket text gemene man orkar med på en tisdagskväll, det vill säga!

Vi bodde precis söder om Harlem, i ett område som kallas Morningside Heights. Bilden till trots var det värsta söta lilla området med affärer fulla av grejer en svensk vegetarian som jag bara drömmer om. Typ fake-bacon! FAKEON!

Klicka nedan för fortsättningen, bitches.

Read the rest of this entry »

Såg Sex and the city-filmen nyss, med Flunky. 97 procent av filmen var som en riktigt dålig förolämpning; ni vet, en sån där tolvåriga kids drar om varandras mammor som får en att vilja skratta och gråta samtidigt (eller, som i Mr T:s fall, göra en låt om det). Och jag gillar ändå SATC. De kvarvarande tre procenten var, well…scener med Samantha. Hon var filmens enda redeeming quality (bortsett från en statist med rött hår och keps som VAR JAG, det VAR JAG I tell you!) - hela filmen borde ha hetat Samantha and the city och handlat om henne, hennes män och hennes kåta lilla terrier.

Trots allt detta gjorde de fantastiska kameraåkningarna över stan att jag drabbades av en New York-längtan jag aldrig känt förut. Jag ville också shoppa på Fifth Avenue och skrika “TAXI!” samtidigt som jag trippade runt i obekväma Manolos! “I couldn’t help but wonder, vad kostar flygbiljetter these days?”, tänkte jag för mig själv, och bokade en spontan tripp till NYC denna tisdag. Äpplet, här kommer en tjej som egentligen är allergisk mot dig men älskar dig ändå!

(Nu ljög jag. Denna resa har varit planerad i ett halvår, och jag har helt glömt att nämna den förrän nu. Haha. Lika glad för det är jag!)

Firade något slags midsommar igår (eller så var det bara en vanlig fredagkväll?) med Mats, Alex, Jon, Sara och Saras vänner.

Just ja, Frasse var med också. Frasse är en amstaff på åtta jordsnurrizar som Sara ska passa i två månader. Han gillade att ligga på rygg och sola genitalierna, att äta fimpar, samt att kissa på Saras vän Niklas Lacosteskor.

Mer bilder efter denna fantastiska länk.

Read the rest of this entry »

Johnny Scharonne har skrivit ett mer utförligt inlägg om FRA-demonstrationen. Med HOT PICZ! Tagna av mannen själv, såklart.

Miriam, jag och Victor kanaliserar vår ilska i momentan glädje över att bli fotade.

Scenario: Jag, Flunky och Johnny är på väg från FRA-demonstrationen för att köpa delicious foodz. En man försöker få oss att ta ett litet gult flygblad om Jesus. Vi börjar gå förbi, varpå han följer efter ett par meter.

Man: Jesus älskar dig!
Flunky: (argt) Nej, det gör han inte, för han FINNS inte! Han är DÖD!

Mannen ser något bestört ut. Vi går vidare.

Mitt liv som kattvakt de senaste dagarna har sett ut ungefär såhär: “Internet funkar! Internet funkar inte! Internet funkar! FAN, nu funkar det inte! YES, det funkar igen!….FAN VARFÖR FUNKAR DET INTE?!” Det tär på mina nerver. Det senaste dygnet verkar situationen ha fastnat i inte-funka-läget, och då blir man glad över att ens mamma bor tre meter från ett café med ett ypperligt fungerande trådlöst nät. Även om tio pers just nu kan se exakt vad jag skriver och mitt knappande ackompanjeras av babyskrik på 130 dB (seriöst, det är typ ungen från helvetet och den låter “NNGNGGGGÄÄÄHHHH”, inte trivsamt joller direkt. Om ni fick höra en inspelning skulle ni inte kunna sova i natt).

Dessutom har min telefon gett upp, verkar det som. Den stänger varje gång jag PRECIS har författat ett sms och ska till att skicka det. Det känns som den hånar mig :(

En sak som dock gör mig glad är att min fantastiska pappa har skaffat en fantastisk blogg! Den heter Carlomonte (nej, han är inte en strandraggare vid namn Carlo, oroa er inte) och är ungefär lika smart och rolig som han själv. Dessutom tror jag fortfarande stenhårt att min pappa kan allt, så varför skulle han inte kunna blogga? AWESOME.

Hahaha. Jag följde Camillas exempel och frågade 118100 vad som är bra med min blogg:

Det bra med http://meidi.gangsterville.org är att skrivaren har lagom mycket text, fina bilder och en personlig stil.

Lagom mycket text? Är det därför folk läser bloggen, för att jag skriver lagom mycket? “Shit, mellan 10 och 45 meningar per inlägg, vilken winner!”

Jag undrar om det är värt att lägga ner pengar på ett till sms där jag frågar vad som är dåligt med bloggen. Oh right, en fin bild också för att stärka mitt rykte:

—

UPDATE: “Det finns inget dåligt med http://meidi.gangsterville.org. Texterna är intressanta och bilderna är fina (HAHA, Reds. anm.). Sidan är snyggt komponerad.”

Flunky tyckte att hennes fantastiska bildredigeringsskills kunde komma väl till pass i fråga om Blått Eller Inte Blått:

Frånsett det att det ser ut som jag har sperma i håret tycker jag det blev rätt hett!

Also in the land of Meidi: Jag vill ha blått hår! Nu! Jag tänker mig nyansen Kate Winslet (a.k.a min första lesbiska celebcrush) har i Eternal Sunshine:

Så jävla snyggt! Mitt enda problem är egentligen NÄR denna blåndering (höhö) ska äga rum. Jag vet inte om jag vill ha blått hår när jag är i Serbien och träffar hela Jannas släkt, liksom. Det blir nog tillräckligt jobbigt att vara vegetarian.

Men AH! BLÅTT HÅR!!!!!!!!!!1

Ja. Jag tänkte att det kan vara värt att nämna att det inte bara är mitt förnamn som ställer till problem för mig. Nedan ser vi en pizzaräkning:

Ja, det är på riktigt. Jag (och Johan, som var närvarande at the time) skrattade i ungefär fem år.

Tanja upplyser om Microsofts nya tjejsatsning (bara det ordet får min korrumperade hjärna att rysa och fnissa samtidigt); en kurs vid namn Digigirlz. Vid första anblicken verkar det som att det är något slags Futurekids för den nya generationen (as they say - Z i egennamn används bara 1) då man riktar sig till barn, 2) i post-post-ironiska internetnick, 3) i dansbandsvärlden), men sen gör man en googling och noterar att kursmedlemmarnas ålder ligger någonstans runt 15. Okej. Och de tyckte att det var en grym idé att peppa tjejers teknikintresse genom ett spexigt zäta, eller vad?

Notera förresten ordet teknikintresse, för problemet som formuleras är att “…gymnasieskolor och högskolor [har] i Sverige haft svårt att få fler tjejer att välja tekniska utbildningar och yrken.” Fine, så ligger landet. Då verkar det väl vettigt att, say, låta tyngdpunkten ligga främst på teknik i den här kursen? Åtminstone låta dem köra lite basic html för att få förhöjt haxing-självförtroende?

Vad var det bästa med kursen?

— Jag lärde mig mycket om Windows Live Messenger och om Live Spaces och hur jag skulle göra en egen MSN-sida, svarar Bella.

Alltså. Det här är som att starta en kurs i snickeri och låta eleverna sätta ihop IKEA-möbler. Var ligger värdet i att lära sig chatta om man ska förbereda sig för en teknisk utbildning?!

Hela grejen känns bara som en enda stor reklamkampanj baserad på indoktrinering. “Kolla på oss, vi ser grymt genusmedvetna ut samtidigt som vi låter tjejer världen över tro att Windows Vista är det enda operativsystemet som finns, WOO! Dubbelvinst!”

Jag går NÄSTAN över till Linux i ren ilska. Nästan.

Bara för att vara lite okonventionell i Staden No. 1 för horor och knark funderar jag på att boka rum åt mig och Janna på ett kristet hostel. Haha. Fördelar med detta är att de har könsuppdelade dorms (vilket, all min feminism åsidosatt, faktiskt känns skönt. Jag vet, det är otroligt hycklande av mig, men jag tänker att det minskar risken för SURPRISE PENIS lite), nackdelar är att de tydligen verkar vara rätt måna om att låta Jesusbudskapet gå fram till gästerna. Men whattafuck. Kan Flunky låtsas vara pingstvän för musikens skull kan väl jag göra detsamma för lite husrum? Jag menar, frukosten ÄR faktiskt inkluderad.

Jag försökte skicka en länk till reklamen HeadOn till ett par människor på MSN nyss, och möttes gång på gång av “Your message could not be delivered”. Mats fick samma problem, så även Axel och Elin;

Meidi says:
testa att skicka en youtubelänk till mig
elin says:
Mmm?
elin says:
Går icket!
Meidi says:
METHINKS THE ALLMIGHTY MSN HATH BLOCKED THE YOUTUBES

Vad är det här nu då? Vill Gates beskydda oss från videobloggar och filmer av söta katter? Jag LEVER ju för att skicka youtubelänkar! I en IRC-kanal jag hängde i förut kallades jag för PASTE-MEIDI!

(Ja, sånt här upprör mig verkligen när jag ligger i sängen och hostar alveolerna ur mig.)

jag har alldeles för mycket att göra för att kunna skriva ett vettigt blogginlägg, så jag lämnar er med denna smått beskrivande MSN-utväxling istället:

impish says:
jävla vinhelvete. att det måste vara så hysteriskt dyrt
Meidi says:
Jävla kvasar. Måste jag bestämma hur långt borta du är genom att använda din rödförskjutningsberäknade radialhastighet?!

Jag hade tänkt skriva om hur en promenad runt Götgatan idag gav mig ångest eftersom alla är så jävla stylish att man tror att man gått rakt in i ett fucking streetstylereportage, men bleh. Jag fick mina t-shirts från Threadless idag och tänkte fira med att visa hur snygg jag är i mina kläder istället. Internetshoppning är verkligen the shit; som Flunky sa idag så känns det ju helt avlägset att man betalat för något när kläderna väl kommer, så det är som att få en present från sig själv! En present man betalat 582 kr i tullavgifter för! WOOO!

Det ni ser här är alltså resultatet av min första bild tagen med self-timer, EVER. Jag har alltid varit all about att ta poserbilder i badrumsspegeln, men nån gång måste väl även jag ta steget in i världen post-2003 antar jag. Lite mer lyckade försök bakom länken!

Read the rest of this entry »

Fikade med fantabulösa mångsysslar-Karin idag i sisådär fyra timmar, sjukt splendid. Hon angstade över att hon inte fattar när killar stöter på henne, jag angstade över att jag inte fattar när tjejer stöter på mig. Det är typ allmänt känt att jag har sämst lesbianradar och inte tar en hint förrän bruden i fråga kastar sig om halsen på mig. Liksom, de flesta tjejer är rätt kramiga av sig - hur märker man skillnaden mellan ett kompisbeteende involverade kramar och en raggningskampanj?! Helt obegripligt.

Karin med sitt lesbiska snus, fett hett!

Firade Mats födelsedag igår med lite OMG WTF BBQ på uteplatsen. Vi hällde säkert sammanlagt tre liter marinad i gräset, haha. Hoppas grannarna uppskattar att trädgården luktar mangobalsamico.

Det är så jävla grymt med sommar egentligen. Synd att den inte slagit på ordentligt än och att jag tvingas leva med vårallergier à l’extrème istället, LAME! Fler bildz och witty commentary bakom länken.

Read the rest of this entry »

Aleks bjöd på trummorochbas-förfest i Tensta igår, och självklart gjorde jag ett appearance! Dock kändes det lite lame att betala 175 pengaroner för att komma in på ett ställe där jag äter sunklunch ett par gånger i veckan, så huvudakten skippades fullständigt. Att döma av Alexs mittinatten-sms tycks det ha blivit en trevlig tillställning, dock (I quote: “Ulf .Ace i:)åklag.g.bly abb .g:)le i…lad läckace jag.åka jjj abba eden .blad kön illow i.g.jakod ? ELLER?”).

Jag har uppenbarligen fantastiska händer. Fler bilder efter länkizen.

Read the rest of this entry »

Idag var en mer peppad dag. Idag var början på Meidi’s And Janna’s Awesome Super Kewl Mega-Tågluff Adventure 2008! Idag köptes de inledande biljetterna till Köpenhamn.

Under en Mojo-kaffe betraktade vi det sjuka regnvädret och drömde om sommaren.

Det syns inte, men det står “Mixad 6-bädd” på biljetten. Det tyckte jag var roligt. Förmodligen har jag sett för mycket internetporr?

Setting: Jag får en outburst av JAGÄRFULJAGÄRFULJAGÄRFUL och gnäller (okej, gnäller kanske är fel ord; trakasserar är nog mer passande) om det för Flunky på MSN. Ungefär en halvtimme in i samtalet (som för övrigt kan sammanfattas typ: “Jag är fuuul!” “Nej det är du inte…” “JO DET ÄR JAG!”) inser jag något:

Meidi says:
Oh fuck dude
Meidi says:
I just realized something
Flunky says:
what?
Meidi says:
PAY NO ATTENTION TO ANYTHING I’VE SAID
Meidi says:
I HAVE PMS
Flunky says:
hahaha
Meidi says:
Jag hatar att kroppen gör en så förutsägbar!!!!

Det är både bäst och sämst att sånt här är så lätt att förklara bort med lite basic hormonkunskaper egentligen. Bäst för att man inser att det förmodligen kommer gå över once the flood begins, och sämst för att man inser att man är at the mercy of sin egen kropp. På något sjukt sätt känner jag mig som mindre av en feminist när jag inser såna här saker, och samtidigt ÄNNU mindre av en feminist när jag förnekar mig själv rätten att leva ut mina hormonella behov!

Slutsats: FAN VA LIVET E JÅBBIT :(

Elin är bra på att smeka mitt ego. Först intervjuar hon mig i sin blogg, sen gör hon mig en skitsnygg nördbanner som jag kommer kunna vara stolt över until the end of the internets! Notera gärna att jag 1) är en babe i tecknat format, 2) flankeras av bl. a. ledsna magsäckar, integraler och Tay Zonday. Luv!

Besök Elin genast och bada i hennes förträfflighet.

Idag tyckte Victor att det vore en grym idé att fira sin födelsedag med lite högstadiefeeling à la brännboll på Huvudstafältet, och vem var jag att misstycka liksom? Jag hade dock nystartade pollenallergier, som den nörd jag är, så jag satt vid sidelinen och var en awesome öldrickande domare istället. Jag hade seriöst aldrig fattat att man räknade poäng i brännboll, jag trodde det bara var en sport man hittade på för att ge mig ångest på gympan eller något. THE MORE YOU KNOW.

Det ser typ ut som att jag har påssjuka och därutöver reumatism. Jag tror att jag har förlorat alla mina posingskills.

Read the rest of this entry »

Igår tyckte Mats och Alex att det vore en god idé att bada i Mälaren eftersom det var så sjukt varmt ute (två grader Celsius, man riktigt dröp av svett!). Herrarna Gammeldansk och Kilkenny befäste karlakarlarnas mod i frågan och badbyxor packades ner i diverse plastpåsar. På väg till bryggan blev dock gånghastigheten långsammare och långsammare och Alex upprepade fraser i stil med “herregud, tänk om jag får en hjärtattack och DÖR?!” Jag fnissade åt hans ångest; inte för att jag är så sjukt köldresistant och cool utan snarare för att jag inte hade några som helst intentioner att hoppa i. Och för att jag hade en kamera.

Varken Mats eller Alex tyckte att deras kroppar såg 100% fördelaktiga ut på bilderna där de kommer skjutande upp ur vattnet likt pistolkulor av adrenalin, så jag gjorde det enda vettiga och croppade bilderna lite. Här syns Mats med en stark längtan efter en varm handduk.

Jag tror dock att Alex vinner en eventuell grimasduell. Det ser ut som han FÖDS! Notera även att vattnet ger honom ett stiligt örhänge; så snabbt dök han upp från avgrunden.

Lättnaden. Den är stor.

Okej, internets; vem har inte velat bli intervjuad fo real någon gång? Alla som förnekar att någon gång ha OKEJ-tidningsintervjuat sig själv i huvudet är en damn liar, I say. Därför är det så sjukt pepp att ha blivit intervjuad i egenskap av internörd over at Orchidpussy! Jag vet, jag vet, bilden är sjukt gammal (anno 2004 tror jag?) men det var den nördigaste jag hade. You like it.

Friendcrushar, alltså. De är något av det finaste som finns. För er som är ovana vid min kroniska svengelska är en friendcrush alltså en platonisk förälskelse i någon som inte tillhör ens bekantskapskrets - en kändis, en person man bara träffat ett fåtal gånger - what have you. En sjukt bra människa vars vardag man vill smälta samman med sin egen, helt enkelt. Jag tänkte lista några av mina nuvarande crushar!

Matt Stone och Trey Parker, männen bakom South Park. Jag vill gnida mig hårt mot dem och be en bön om att deras briljans på något sätt smittar av sig. Sen vill jag röka gräs med dem samtidigt som vi ser en dålig stonerfilm och drar politiskt inkorrekta skämt.

George Carlin, standupkomiker. Hans bitterhet känns så jävla chic på något sätt. Betnér bara drömmer om att bli såhär bra.

Tracie-nånting, på One D At A Time. Mina tjejkompisar kan i princip räknas på lobstermannens ena hand, men det känns som att vi skulle vara så jääääävla bra ihop!

Bret Easton Ellis, författare. Jag vet i och för sig inte om det här är en friendcrush eller ren och skär idoldyrkan. Bra är han dock, haha.

Sarah Silverman, komiker. HELT FANTASTISK MÄNNISKA. Ett sure-fire test på om någon skulle passa bra ihop med mig är att visa dem den här videon och se om de skrattar. Om de inte skrattar, och/eller säger något i stil med “fan vad korkat” har vi uppenbarligen ingen framtid tillsammans.

Det finns fler, men ett par av dem läser den här bloggen och jag känner inte för att rodna framför datorn, haha. Låtsas att det är du så blir det win/win!

Träffade Janna igår for some master planning hos Pierre och sedan öldrickande på Sjätte Tunnan. Jag hade aldrig varit där, bara hört stället nämnas tidigare i meningar såsom “jag var så sjukt full igår, vi var på Sjätte Tunnan” eller “jag minns inte vad jag gjorde igår, men jag tror vi var på Sjätte Tunnan”. Needless to say tänkte jag mig en enorm ölorgie, typ Carmen fast utökat i alla dimensioner. Verkligheten innebar dock en stor källare fylld med lajvare och konstig öl.

Pierres syndabock. Mer BILDZ after the cut.

Read the rest of this entry »

Jag shoppade loss som en galning på Threadless igår. Internetshopping is the best! Man slipper köra en moshpit med trettio modebloggare bara för att komma fram till provrummet liksom. Jag försökte i alla fall tänka på stylingnyckelorden Flunky gav mig häromveckan; “knarkigt, färgglatt och weird”. HAR JAG LYCKATS, MODEMAMMA?

Powered by awesome liksom, jag kände att det var jag.

Anledning 1 att läsa Datateknik med fransk inriktning:

Flunky says:
jag träffade en fransman en gång vars mamma hette michelle, och pappa jean
Flunky says:
och han hette jean-michel
Flunky says:
hahaha
Flunky says:
påhittigt!

Anledning 2:

Satt och pratade med Janna på MSN om tågluffplaneringen nyss. Tanken är att vi ska ses nästa vecka och fixa väsentliga saker, typ packlistor. Jag ÄLSKAR packlistor. Jag, den mest oorganiserade människan i hela världen, älskar packlistor. Ja. Kanske för att det är enklare att låtsaspacka än att faktiskt packa. Haha. Men allt känns så verkligt när man skriver listor! “Okej, sju par trosor…ihihihi jag ska ha med mig sju par trosor! För jag ska åka utomlands! PÅ RIKTIGT! OCH DÅ SKA JAG HA PÅ MIG TROSOR!!! VARJE DAG!!!” tänker jag medan mungiporna åker minst en decimeter i höjdled.

Jag tycker överhuvudtaget om att planera lite halvluddigt sådär. Som innan man ska flytta, och man tänker på alla fantastiska saker med lägenheten och inte på alla lådor man måste fylla och sedan tömma. Eller inför en ny utbildning när man är all like “oh shiznit, grymt att lära sig!” utan att betänka de ändlösa studietimmarna man behöver genomlida.

Reality sux, helt enkelt. Min hjärna är mycket mysigare att leva i.

Igår vaknade jag av att Vespertine nafsade på mina vingar. Mina Always Ultra Plus©-vingar, dvs. Det var bara ett sånt där underbart hoppsan-perverst ögonblick som gör livet värt att leva. Räknas det som zoofili om katten tar initiativet? Uhh.

Förresten fångade jag ett fint ögonblick i lördags som jag glömde slänga med i förra uppdatten. I give you HEPI FEET:

Axel och Alex stod för Gunget, såklart.

Då gårdagens Singstarfest blev inställd pga Johnnys sjuka à la vinterkräk byttes karaokeplanerna till technoplaner. Robert Hood på Clustret. Det var trevligt, men den överdrivet höga basen gjorde all form av kommunikation omöjlig. As below:

Jag: Hej, en Burn!
Bartender: Va?
Jag: En BÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRN!
Bartender: Vaaaa?
Jag: Alltså, Burn! Energidrycken Burn! Energidryck!
Bartender: Nej, nej, inte fri dricka, det kostar!

Jag tar upp mobilen och skriver “Energidrycken burn”. Bartendern skakar på huvudet. Jag ser smått förvirrad ut, eftersom hela klubbkvällen verkar vara sponsrad av Burn - mitt i de Coola TechnoProjektionerna kommer det upp reklam för nämnda dryck ungefär var femte sekund. Alex pekar ut det 20-talet burnflaskor som står en decimeter från bartendern. Et voilà! Wtf.

Anyway, basfrekvenserna och de tjackade idioterna som stod närmast dj-båset gjorde att min självbevarelsedrift förpassade mig till utkanten av dansgolvsklungan; ni vet, där den där konstiga killen som flaxar för mycket med armarna alltid befinner sig. Denna kväll var inkarnationen en svettig 45-åring i kostym och militärkeps.

BILDER NEDAN! Dock ej på Konstiga Killen, jag ville verkligen inte uppmuntra hans sälliknande parningsrop.

Read the rest of this entry »

Hahaha, herregud. Möttes av ett par “LOL DU ÄR PÅ TV”-sms igår och insåg att jag glömt kolla på nyheterna. Men visst är jag snygg som knattesupporter? Jag skulle vilja säga “blinkar du så missar du mig” men TV4-tjejen var tydligen all up in mah grill.

Alex hade för övrigt detta att säga angående gårdagens kemiskt romantiska inlägg:

Äelx says:
jag har börjat utveckla lite dragning till knulla i labbutrustning, naken under labbrock och vinylhandskar, riktigt tajta!
Meidi says:
… :D

Var hos far och åt pasha idag, the amazing estniska påskefterrätt (okej, den är väl rysk från början, men eh!). Man måste ha lite respekt för något som kräver 18 äggulor, två burkar marmelad och en meter gasväv att framställa. Pictures were taken:

“Kolla, Old School-Wikipedia!” utbrast Mats glatt.

Read the rest of this entry »

Schlager igår. Det som började som en snacksätarorgie tätt avbruten av tonartshöjningar och Kristian Luuk spårade ur i en djuplodande teologisk diskussion som inte tog slut förrän tretiden på morgonen. Själv föredrar jag det senare, so I’m nöjd! Jag och Janna roade oss med att ta bilder:

“Se ut som du ska på arbetsintervju!” Jag tycker jag ser mer nyfrälst ut än meriterad.

Read the rest of this entry »

Labbade igår! Vi fick instruktionen av vår labassistent att utföra Sammanblandandet Av Illaluktande Skit i dragskåp, trots att lukten relativt sett inte var särskilt påträngande (i jämförelse med, t.ex., ammoniak). “Varför?” frågade Nyfiken Tjej. “Ni får cancer och dör” blev svaret. Tydligen är 1-bromobutan något som man ger till möss för att de ska få cancer, i forskningssyfte. Och nu skulle vi tillsätta en kubikcentimeter av detta i ett jävla provrör? Oh hell no! Självklart fick alla panik och kallade den onda flaskan för “cancern” resten av labben. Det finaste var ändå att Gabriel hällde ungefär en deciliter av Cancern över sin hand, utan handskar. “Cancern har vält! Stand back!”

Ibland innehåller mitt liv lite väl mycket action.

Alltså jag älskar verkligen potatis. Det är den optimala födan. Den är god, tillräckligt smaklös för att man ska kunna göra något EGET av den (haha who am I kidding, jag misslyckas med att göra mackor typ), såpass ful att man inte ens behöver försöka få den att se aptitlig ut, och den håller i typ femtusen år i skafferiet! Den gör till och med egna små potatisbebisar där inne om man väntar tillräckligt länge! Så sjukt sympatisk liten knöl. Försökte övertyga Flunky om potatisens storhet på MSN nyss:

Meidi says:
Seriously
Meidi says:
don’t be hatin’ on the POTATIN’
Meidi says:
Jag skulle kunna leva på potatis
Meidi says:
Potatissallad, potatisgratäng, potatismos
Flunky says:
hahaha potatin’
Meidi says:
HASSELBACKSPOTATIS, STEKT POTATIS, BAKAD POTATIS
Meidi says:
POTATIS-FUCKIN-SOPPA!
Meidi says:
FRITERADE POTATISSKAL!
Meidi says:
Jag tar din tystnad som att jag vann striden!

För övrigt såg jag allas favoritfilm Into the wild ikväll. Man kanske skulle bege sig ut i vildmarken och leva på, eh, potatis.

Åt lunch på den skabbiga pizzerian i Frescati idag och kom osökt in på ämnet dålig sexualundervisning (alltså, ja, jag hade sällskap; jag för otroligt nog inte särskilt spännande konversationer med mig själv). De intryck min självupplevda knullteori gett mig kan sammanfattas enligt följande:

Vi tvingades (eller okej, vi tvingades faktiskt inte - Den Kristna Tjejen var inte med på lektionen alls) först kolla på en konstig lättklädd musikvideo med Madonna som gjorde vår lärare noticably besvärad. Då en kille i klassen visade sin förvirring inför detta (genom att säga typ “öh, vafan kollar vi på det här för”) blev han utkastad under premissen att han störde lektionen. Haha. Efter videon följde en ännu konstigare tecknad dansk sexfilm med en berättarröst som såg till att vi inte missade vitala delar av plotten (typ, “Lisa tycker om Peter. Då känns det som det kittlas det mellan benen”). Detta gjorde stämningen märkbart mer obehaglig.

Till sist skulle vår lärare förklara menscykeln. Av detta minns jag i princip bara att han blev rödare och rödare i ansiktet ju längre han pratade, haha. Tönt. What I know about my bleedin’ har jag verkligen bara lärt mig av hemskickad Libressereklam och the internets.

Såhär såg jag för övrigt ut på den tiden, för den som undrar. OMGOTH!

Efter ett halvårs samboskap känns det som att man har lärt sig en del om sina störningsmoment gällande den andra parten. Alla gillar ju SJÄLVUTLÄMNANDE SKIT, så:

Saker Mats Ogillar Med Mig

Jag diskar aldrig, jag städar aldrig, jag lämnar 98364873 glas framme med tepåsar i, jag läser till tre på natten med lampan på så han inte kan sova, jag går aldrig och återvinner, jag fattar inte hur man använder diskmaskinen, jag bokar inte tvättid förrän det är total kris och vi har på oss potatissäckar, jag duschar så länge att badkaret får någon flipp och leder allt vatten ut på golvet (creating a veritable ocean of duschvatten), jag lagar aldrig mat, jag KAN inte laga mat (dvs, när jag väl lagar mat är det typ Smaklösa Grönsaker Med Ris), jag sprider ut alla mina papper och böcker överallt i vardagsrummet, jag sitter vid datorn 24/7, jag rensar ytterst sällan kattlådan.

Saker Jag Ogillar Med Mats

Han kittlar undersidan på mina fötter med sina tår när vi ligger i sängen, han gör ett sjukt jobbigt ljud med munnen när han ropar på katterna, han lyssnar på monoton techno när jag försöker plugga, han torkar inte av toasitsen när han rengjort den så att man sätter sig i vatten utan att märka det (SJUKT JOBBIGT, Reds. Anm.), han vill aldrig spela Betapet.

På något sätt känns det som jag har dragit den vinnande lotten i det här förhållandet, haha.

Var och dansade (väst-)afrikanskt med Flunky nyss. Mina ben känns som smör! Det är rätt befriande att dansa något som inte är så jävla tjejigt, I gots me enough of that när jag var jazzdansbrud i mellanstadiet.

Imorgon tänkte jag se Juno. Diablo Cody, liksom, jag är lite kär i henne! Om det är något jag behöver i mitt liv just nu är det mer film och mer umgänge, gosh darnit. För bara någon vecka sen fann jag mig själv berättandes en anekdot om vattnets lyftkraft, liksom, what the shit is that? Det var knappt ens roligt i mitt eget huvud. Kan man förlora sina sociala färdigheter, Bullen?!

P.S. Jag skyller all min excessive engelska på Flunky. Vi har en märklig tendens att prata hysterisk Texas-amerikanska när vi ses. Jag vet egentligen inte varför? D.S.