ILSK!

You are currently browsing the archive for the ILSK! category.

Evolution sux

Laddade ner Spore Creature Creator för att kolla om spelet verkade värt att lägga ner pengar motsvarande typ 40 Pressbyrån-kaffekoppar på, och insåg efter ett par minuter att evolution suger. Evolution innebär att livsodugliga men fantastiskt roliga djur som det på bilden nedan (ömt döpt till “Cp-lol” av yours truly) inte skulle ha en chans att få sprida sina gener på den här planeten. “Ameh, näbbdjuret då,” säger ni kanske, “eller djuphavsbläckfisken?” De kommer inte ens i närheten. Ett djur utan armar och med en enorm spikklubbepenis; där har vi en vinnare.

Jag hatar verkligen mitt hår just nu. Det har blivit såpass långt att jag måste borsta det flera gånger om dagen för att inte få tovor stora som fotbollar, och let’s face it; något som kräver så mycket uppmärksamhet har jag varken ork eller tid till. Jag har liksom dödat alla plantor jag någonsin ägt, haha. Problemet är att jag är 1) för fattig för att gå till frisören, och 2) för dum i huvudet för att kunna klippa det själv. Och min resident hårtuktare Evelina (som brukar klippa mitt hår en gång i halvåret för ett paket mentolcigg) har flyttat till Skåne.

Jag har redan vant mig vid att se ut som Amy Winehouse varje morgon efter att jag tagit en kvällsdusch, ska jag bara släppa taget om alla pretentioner och skaffa Dreads Au Naturel också?

Klickade mig in på webaffären Bytelove.com och tänkte att jag kunde hitta något grymt att represent:a (nej, det heter inte representera, det är inte gangsta) Datateknik med i IRL-världen. Omgwtfbbq-tröjan, t.ex., är rätt sweet. Efter en stunds runtklickande såg jag att det fanns en kategori vid namn “jewelry”, innehållande ett par kondensatorörhängen och ett diodhalsband. Okej, jag kanske inte är 100% all about the ellära, men det är ändå rätt fresh att gå runt och känna sig som ett modermodem dagarna i ända.

Beskrivningen nedan kastade mig genast ur den hallucinatoriska dagdröm jag befunnit mig i ett par minuter, en dagdröm där jag är en nörd som alla andra och inte bara FE-MALE.

Seriöst, vad är det här? (Inte nog med att tjejer inte kan vara nördar, för övrigt, de tillhör även sina pojkvänner?) Jag blir så sjukt ledsen och besviken på att det här händer i en subkultur som supposedly ska vara så jävla framåt och banbrytande och whatever. Varje gång jag ser den där reklamen för dokuserien om tjejlaget i CounterStrike vill jag bita av någons huvud. Varför har inte utvecklingen gått längre än att den klassiska comic reliefen “ful nörd möter snygg brud” inte bara är ett high school-filmsgag, utan en muthafucking påtvingad verklighet?

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om härskartekniker och om förminskning av kvinnor via sexualisering, men jag orkar fan inte. Det gör ont att bli kastad ur mysiga hallucinatoriska dagdrömmar i vilka jag inte är ett cirkusfreak (bara för att att mitt kön är inkompatibelt med mina intressen).

XKCD säger det så mycket bättre ändå.

Min Nokia

Det här är en bild av den telefonmodell jag har för tillfället, en Nokia 5610. Likt försnyggat vinklade Myspacebilder av tjocka goter, är inte denna bild representativ för telefonen överhuvudtaget. Det här är den mest idiotiska jävla telefonen jag haft i hela mitt liv. Det är som att köpa en rysk fotomodell på postorder och istället få en överviktig medelålders man med herpes (som gått en kvällskurs i ryska för tjugo år sen). Jag hatar den! Jag vill kissa på alla dess utvecklare!

Någon som vill köpa den?

Jag är så jävla arg och ledsen just nu. Politiska frågor kan (och brukar ofta) göra mig fly förbannad, men de har aldrig gjort att jag känt för att gråta förrän nu. Jag skulle kunna dra hur många klyschor och liknelser med Orwell-böcker som helst, men jag känner mig helt matt ända in i själen. Bara uppgiven och ledsen, som att demokratin har gjort slut med mig. Jag hoppas att det sjunker in snabbt så att jag kan byta sorg mot konstruktiv ilska.

In the meantime, lite bilder:

Prioriteringar, de är rimliga.

Jag smygfotar Pagrotsky.

Riksdagen är täckt av penisar, det känns passande på något sätt.

Detta är ett långt och seriöst inlägg. Ni som bara gillar bloggen för dess Fina Bilder; sorry.

När jag var yngre var jag extremt PK och trodde att jag kunde förändra världen. Jag gick med i SUF, debatterade feminism på Lunarstorms forum (ja, alltså, jag var 13-ish) och gick på demonstrationer. Min omgivning var ungefär lika PK som jag, dock, vilket gjorde att min tonårsrevolution var ett enda konstant insparkande av vidöppna dörrar. Jag ville nästan ingenting hellre än att träffa en Medelålders Vit Man som tyckte att kvinnor borde stå vid spisen, men det hände aldrig.

Med åren blev jag mer och mer cynisk och demonstrationerna blev färre. Efter Göteborg 2001 (som jag inte deltog i då jag faktiskt är för EU, haha) kändes det som att hur högt man än skrek skulle ändå ingen bry sig. Det enda medierna pratade om var förstörelsen, inte anledningen till vårt missnöje. Att “visa regeringen var vi står” genom att demonstrera kändes så abstrakt och luddigt och ungefär lika meningsfullt som att gå med i en grupp på Facebook. Ofarligt och därmed obetydligt.

Jag tycker fortfarande det känns ofarligt och obetydligt att demonstrera i Sverige. Det finns något slags allmän uppfattning om att man inte ska lägga in själ och hjärta i politiska frågor eftersom “politikerna ändå inte bryr sig”, och det är sorgligt. Det är klart de inte bryr sig om vi inte är villiga att göra mer än att skriva på namninsamlingar! Vi förlorar ingenting på det, det kommer inga åsiktsregistrerare och torterar oss för att vi är “emot gatuvåldet”. Allt detta ger ett klimat där regeringen inte är rädda för folket, och det är skit. Utan en rädsla för folkets reaktion blir politiken bara en valkampanj var fjärde år och missnöjesgnäll däremellan. Jämför med t.ex Frankrike där en sak som en lag om ungdomsarbete framkallar såpass våldsamma reaktioner att Monsieur Chirac himself drar tillbaka förslaget. (Därmed inte sagt att jag är kär i den franska regeringen, obviously har de stora problem med segregation och annan skit.)

Imorgon ska jag gå på min första politiska manifestation på väldigt länge. Det handlar, som väntat, om ett stöttande av de ledamöter som kanske inte vågar rösta nej i morgondagens votering om FRA-lagen, i rädsla för en krossad politisk karriär. För första gången på länge känner jag att det faktiskt finns en möjlighet att påverka något, bara genom att finnas på en specifik plats vid en specifik tid. Ja-sidan vacklar, folkpartister vet inte om de är liberaler eller inte längre, och det känns som att ett öppet stöd för de potentiella nejröstarna kan ge dem den mentala puff de behöver för att rösta nej. Så, yes, jag kommer vara utanför Riksdagen klockan åtta imorgonbitti och inte riskera någonting alls för att försöka förändra hur mycket som helst. Även om jag inte har några vita kläder.

Mitt liv som kattvakt de senaste dagarna har sett ut ungefär såhär: “Internet funkar! Internet funkar inte! Internet funkar! FAN, nu funkar det inte! YES, det funkar igen!….FAN VARFÖR FUNKAR DET INTE?!” Det tär på mina nerver. Det senaste dygnet verkar situationen ha fastnat i inte-funka-läget, och då blir man glad över att ens mamma bor tre meter från ett café med ett ypperligt fungerande trådlöst nät. Även om tio pers just nu kan se exakt vad jag skriver och mitt knappande ackompanjeras av babyskrik på 130 dB (seriöst, det är typ ungen från helvetet och den låter “NNGNGGGGÄÄÄHHHH”, inte trivsamt joller direkt. Om ni fick höra en inspelning skulle ni inte kunna sova i natt).

Dessutom har min telefon gett upp, verkar det som. Den stänger varje gång jag PRECIS har författat ett sms och ska till att skicka det. Det känns som den hånar mig :(

En sak som dock gör mig glad är att min fantastiska pappa har skaffat en fantastisk blogg! Den heter Carlomonte (nej, han är inte en strandraggare vid namn Carlo, oroa er inte) och är ungefär lika smart och rolig som han själv. Dessutom tror jag fortfarande stenhårt att min pappa kan allt, så varför skulle han inte kunna blogga? AWESOME.

Shaven haven

Rakade benen nyss, för första gången i år. Att raka benen är ungefär den jobbigaste skiten man kan utsätta sig för ever. För det första har vaderna tydligen en sammanlagd area motsvarande hela jävla Manchuriet. För det andra försvinner livsviljan totalt precis i den sekund man påbörjat rakningen av höger vad och inser att man måste vrida sig som något slags cirkuskines för att komma åt ordentligt. För det tredje hittar man alltid, ALLTID, oavsett hur många OS-medaljer man än råkar ha i rakning, åtminstone ETT litet arrogant fucking hårstrå mitt på vaden som man lyckats missa helt, trots dess centrala “In ya face!”-placering.

Sen att det känns som någon kletat in benen med sirap när man lagt sig tillrätta under täcket följande kväll är väl bara en bonus.

Jag har tre tentor nästa vecka. Eller, well, “tentor”…det känns alltid fel att kalla något på gymnasienivå, och som inte ens innehåller orden diskurs eller paradigm eller dekonstruktion, för en tenta. Överhuvudtaget är jag väldigt besviken på mina naturbasårslärares bristfälliga språkkunskaper, det bidrar liksom till att jag inte kan ta allt det här på allvar till 100%, haha. Min biologilärare säger “hands-out” istället för “hand-outs” (jazz hands!), mina kemilärare stavar och uttalar alla franska namn fel (Descartes =/= “Deskart”), och i fredags genomled jag en hel föreläsning där “matris” konsekvent felstavades “matis”. Wtf liksom! Och särskrivningarna! Jag dör! DET ÄR BÄST FÖR ER ATT “LABB ROCKAR” ÄR EN DÅLIG ORDVITS!

Jag slutade dejta en person en gång för att hen uttalade chèvre “schevré”. Jag vet inte om jag är sinnessjuk eller om det är alla andra som är det. Eller så kanske jag bara är predestinerad att bli korrekturläsare.

M.I.A

Alltså jag är KÄR i M.I.A. Inte friendcrush-kär utan KÄR-kär. Hon är så jävla bra! Och snygg! Och ah! Ah. Jag är ju inte direkt känd för att upptäcka musik direkt när den kommer ut så det är väl ingen överraskning att jag upptäckte låten Paper Planes typ förra veckan, haha, men den är så braaaaa. Sen Youtubar man lite och hittar en video från hennes uppträdande på Letterman i höstas, och liksom…wtf? Sen när är LJUDET av pistolskott tabu i landet där det ses som en mänsklig rättighet att bära vapen? Jag är förvirrad.

För övrigt försöker jag distrahera mig själv från skolarbete och har därmed gjort ett nytt Johari Window. Ni vill bidra.

Min dator har en saknad (eller dysfunktionell, det är lite svårt att veta just nu) .dll-fil. I mänsklig motsvarighet kan man säga att den har blivit lobotomerad och nu endast går att kommunicera med via djup hypnos (BIOS). Annars sitter den mest där och dreglar ur sig felmeddelanden. Eftersom jag är så sjukt häftig och inte gjort en backup får jag helt enkelt använda min fyra år gamla monsterdator ett tag tills jag ominstallerat XP. Jaja. Det finns sämre svepskäl för att inte skriva labbrapporter.

Jag undrar om det finns något underliggande psykologiskt skäl till att jag förmänskligar saker omkring mig (t.ex. vattenmolekyler, bakterier och nu datorer).

Tanja upplyser om Microsofts nya tjejsatsning (bara det ordet får min korrumperade hjärna att rysa och fnissa samtidigt); en kurs vid namn Digigirlz. Vid första anblicken verkar det som att det är något slags Futurekids för den nya generationen (as they say - Z i egennamn används bara 1) då man riktar sig till barn, 2) i post-post-ironiska internetnick, 3) i dansbandsvärlden), men sen gör man en googling och noterar att kursmedlemmarnas ålder ligger någonstans runt 15. Okej. Och de tyckte att det var en grym idé att peppa tjejers teknikintresse genom ett spexigt zäta, eller vad?

Notera förresten ordet teknikintresse, för problemet som formuleras är att “…gymnasieskolor och högskolor [har] i Sverige haft svårt att få fler tjejer att välja tekniska utbildningar och yrken.” Fine, så ligger landet. Då verkar det väl vettigt att, say, låta tyngdpunkten ligga främst på teknik i den här kursen? Åtminstone låta dem köra lite basic html för att få förhöjt haxing-självförtroende?

Vad var det bästa med kursen?

— Jag lärde mig mycket om Windows Live Messenger och om Live Spaces och hur jag skulle göra en egen MSN-sida, svarar Bella.

Alltså. Det här är som att starta en kurs i snickeri och låta eleverna sätta ihop IKEA-möbler. Var ligger värdet i att lära sig chatta om man ska förbereda sig för en teknisk utbildning?!

Hela grejen känns bara som en enda stor reklamkampanj baserad på indoktrinering. “Kolla på oss, vi ser grymt genusmedvetna ut samtidigt som vi låter tjejer världen över tro att Windows Vista är det enda operativsystemet som finns, WOO! Dubbelvinst!”

Jag går NÄSTAN över till Linux i ren ilska. Nästan.

Jag försökte skicka en länk till reklamen HeadOn till ett par människor på MSN nyss, och möttes gång på gång av “Your message could not be delivered”. Mats fick samma problem, så även Axel och Elin;

Meidi says:
testa att skicka en youtubelänk till mig
elin says:
Mmm?
elin says:
Går icket!
Meidi says:
METHINKS THE ALLMIGHTY MSN HATH BLOCKED THE YOUTUBES

Vad är det här nu då? Vill Gates beskydda oss från videobloggar och filmer av söta katter? Jag LEVER ju för att skicka youtubelänkar! I en IRC-kanal jag hängde i förut kallades jag för PASTE-MEIDI!

(Ja, sånt här upprör mig verkligen när jag ligger i sängen och hostar alveolerna ur mig.)

Gayfilmer

Publicerade just en arg recension av Chasing Amy på Gayfilmer, haha. Jag var tvungen att se om filmen för att kunna recensera den då min hjärna lyckligtvis verkade ha filtrerat ut det mesta av handlingen ur mitt minne, och alltså…uhhh. Jag mår fortfarande illa.

Nu ska jag äta sushi och låtsas som att jag aldrig sett denna styggelse till film.

Sexual eruption

Såg just en repris av Debatt om den sexuella revolutionen. Rätt förutsägbart och inte särskilt mycket nya insikter, men ändå rätt skönt att se ett program om sex där inte alla fnissar hela tiden (Ja, Sex med Victor-Victor, I’m talking to you! Du hade potential, but you blew it!). Även om fnisslösheten också innebar en hel del Allvarliga Tankar om hur sex utan kärlek är skadligt (Eva Rusz, din knasboll…VeckoRevyns sexspalt really knows how to pick ‘em). Charlotta Levay sa också att aborter är en förutsättning för den fria sexualiteten. Wtf? Fritt sex betyder väl ändå inte oskyddat sex, Frk Abortmotståndare?

Slutligen ett citat från Janne Josefsson himself: “Men handlade det verkligen om kärlek? Handlade det inte bara om att knulla?” (Jag älskar ändå att jag bor i ett land där man kan säga KNULLA på tv utan att någon ens hajar till.)

Jo, säkerligen. Det var väl därför den kallades den sexuella revolutionen och inte den romantiska revolutionen? TAGGA NER, KILLEN.

Post Scriptum: Jag har nyligen insett att den årliga Eroticamässan hålls sjukt nära mitt eget hem! Jag vill nog gå dit men känner inte för att betala 300 kronor i inträde bara för att kolla på typ, ätbara trosor. Någon som kan komma med en kvalitativ recension av stället?

Sexisten Oprah

Men herregud. Vad är det här för århundrade? Sitter och slökollar på Oprah (jag vet, Samvetet, jag borde lära mig om magnetiska fält istället) och får lära mig att kvinnor bör fråga män om de kan öppna burkar åt dem även om de kan fixa det själva - för att de ska få känna sig som män. Ursäkta, men jag behöver inte känna att jag inte kan öppna en syltburk för att känna mig som kvinna? Det här med att kvinnor har något slags ansvar för män - för deras sexualitet, för deras välbefinnande, för deras självförtroende - är bara så sjukt OLD. Get over it, världen!

Jag har gått runt hela dagen idag med mina trosor all up in my ass. Jag hatar att det inte är socialt acceptabelt att gräva ut textilier från sin röv (eller analis canalis som Alex skulle säga) in public! Är det inte lite förmildrande omständigheter om man sätter på sig skyddshandskar innan eller något? Fast det blir nog lite för utstuderat perverst. Lite Dekadance. Och det vill vi inte. Jag borde nog helt enkelt inse att jag inte länge är en size small i trosor, haha.

Jag såg i alla fall en dokumentär på YouTube igår om en tjej som skulle gå ner till size zero på åtta veckor med ett start-BMI på 22. Jag brukar alltid vara kluven till anorexidokumentärer, för jag tror verkligen inte att en enda liten sjuttonårig jävel tänker “Va, är det DÅLIGT att äta 500 kalorier om dagen? Shiznit!” när de ser dem. Snarare blir det inspirerande, för det understryker ju verkligen ännu mer hur mycket uppmärksamhet man får som anorektiker. Jag tror verkligen inte att det här behöver mer uppmärksamhet! Om man for real vill fÖrÄnDrA iDeAlEn borde istället man förlöjliga hela bantnings- och anorexiashiten något enormt, typ karikera bulimiker i Parlamentet eller något. Tips från coachen: Du har precis spytt upp ett Burger King-mål!

Men ja, eh, min slutsats var att den där dokumentären var rätt kul ändå. Mest för att tjejen var grym. Bästa citatet: “I’m not going to go to personal training because I don’t want to poo all over him… he’s too sexy for that kind of carry-on.”

dawn

Hon fick till och med spretigare händer av dieten, a rare side effect!

Nu låter jag verkligen som Anna Skipper (SE ILLUSTRATION), men dagens random irritationsobjekt är folk som inte respekterar Frukosten. Jag tyckte det var weird redan när jag var liten och var hemma hos vänner att folk faktiskt äter typ, Frosties till frukost. Wtf! Eller ännu värre, folk som sockrar vanliga flingor. Det är som att kissa på julgranen! Eller att föra högljudda konversationer under ett biobesök! Jag är 100% för att äta sega nappar till middag eller chokladpudding till lunch men frukost är fan heligt. (Det säger sig självt att bakismorgnar följer sina egna regler; typ MEST FETT VINNER.)

Nåväl. Jag funderar på att starta en ny följetong här i Blågen; Meidi Läser Dålig Litteratur. Jag har insett att jag är världens bokelitist som tycker det är sjukligt pinsamt att läsa chick lit eller annan litteratur av ett folkligare värde, speciellt in public (jag vet, jag vet, image minded och allt det där), så att tvinga mig själv att läsa The Game eller vadsomhelst av Dan Brown på tunnelbanan känns som ett sätt att befria mig från mina uppnästa fasoner. Dessutom får jag något att spy galla över! Sweet!

Gud vilket aggressivt inlägg det här blev. Jag är ju snäll egentligen? Jag skyller på fysikångest.

annaskipper

Jaaa, jag vet, hennes horn ser mer ut som dildos. Jag fick inte direkt MVG i bild, haha.

Alltså ååh vad jag hatar kläder! Redan när jag vaknade idag förbannade jag textiliernas existens, trots de TRE TON KLÄDER jag äger så var allting antingen 1) för varmt, 2) för kallt, 3) för hippiefult (sommaren 2006, vad kan jag säga) eller 4) för litet. Jag skulle kunna bränna upp allt och start anew, om jag inte hatade att shoppa. Min shoppingtaktik är att vara in and out på under en kvart, man liksom känner hur hudlager efter hudlager nöts bort efter allt detta provande och provande och provande, aaargh! Min shoppingfobi har fått mig att bli världens hobo; när jag hade nött ut mina vans så att innersulan fått ett par snygga femkronors-sizade hål fyllde jag dem med toapapper och tejpade över med gaffa. Haha. Och slitaget i skrevet på mina “all day, every day”-jeans gör att de är mer assless chaps än Cheap Monday.

Jag köpte i alla fall en byrå för att försöka bli av med problemet (alltså ja, jag har en garderob också), men det räckte inte! Jag måste frammana bicepskraften från Helvetet för att kunna trycka ner allt i lådorna! Herregud! Kan inte skiten bara spontant självantändas?

byrå

Bluääääärgh, jag kräks kläder över dig och din livsvilja, Meidi!!!

Jag har fått den märkliga ovanan att sova hela natten i exakt samma ställning. Detta leder till typ “jag-är-90-år-gammal”-smärtor i halva kroppen när jag vaknar; predominantly i vänstra handen och foten (eftersom jag, well, sover PÅ dem). Jag borde uppfinna en maskin som rullar runt mig då och då i sömnen, som en kyckling på ett spett! Mmm…spett.

Dagens irritationsmoment är för övrigt föräldrar som låter sina barn klänga runt på konditoridisken när man ska köpa bakelse på Ritorno. Man typ, HEY, jag tänkte välja semla nu men din unge verkar vara upptagen med att leka Snorig Vindrutetorkare och liksom täcker Karlsbadersemlorna med sin leriga overall?! Frust.

semlor

Semlan var god dock.

Vakttornet

Blev attackerad av två Jehovas Vittnen idag. De frågade om jag ville släppa in Gud i mitt hjärta eller något, och jag tänkte liksom; tja, varför inte? Så jag tog deras lilla tidning och sa “visst, men jag har inte tid att prata”. Haha. Fan vad otrevlig jag är egentligen.

Nåväl. Nu har jag läst lite i tidningen ifråga och lärt mig att uttrycket “vi har fått en väverska” används i Östtimor för att berätta för folk att man fått en dotter. Notisen fortsätter med att berätta om de vackra tyger kvinnorna väver och säger ingenting om hur vrickat det är att alla tjejer automatiskt föds in i rollen som VÄVERSKOR liksom wtf. Hur utvecklande kan det vara? Jag har vävt en gång i mitt liv och det var skittråkigt. (<– relevant inlägg i den feministiska debatten)

Träffade även en “laminerad lapp”-tiggare på tunnelbanan vars lapp förtäljde att hans familj flytt från Rumänien då “Ceucesu” störtades. Ursäkta min cynism, men det känns som att om man blivit utsatt för något sånt så minns man åtminstone hur diktatorns namn stavades. Det kanske ligger något slags lamineringsliga bakom allt det här! Typ pimps som traffickar folk till Sverige för att tvinga dem att lägga ut lappar på tunnelbanesätet 18 timmar om dygnet. Något för Kalla Fakta, måhända.

Såg även No Country For Old Men idag. Jag ska också bli mördande psykopat, tror jag.

P.S. Jag skriver oftast inte som en idiot, men jag är så trött just nu att jag tror att jag är full. D.S.

P.P.S. Oh my god. Jag läste precis vidare i Vakttornet och upptäckte en artikel om hur man vet om man passar ihop med sin pojk-/flickvän. Det finns två checklistor; en betitlad “Skulle han bli en bra äkta man?” och en “Skulle hon bli en bra hustru?”. Under kategorin “Varningssignaler” finns på den manliga sidan “Har han ett häftigt humör?” och på den kvinnliga “Är hon grälsjuk?”. Det säger väl sig självt att män inte kan vara grälsjuka lix! Vidare ska man tydligen fråga sig “Hur visar hon att hon underordnar sig i familjen och i församlingen?” Uhhh.

Jag borde inte bli förvånad överhuvudtaget över detta, och det är jag inte heller, men jag känner verkligen för att bränna ner något just nu.