Framtiden

Vi hade allmän kursinformation någon dag förra veckan, vilket mest innebar tragglande hit och dit om vilka matteböcker som skulle inhandlas och hur jobbigt allt snart skulle komma att bli. Hållningen blev mer och mer slokande och ögonlocken mer och mer tunga allt eftersom minuterna gick – fram tills dess att en liten glad man stegade fram till katedern och berättade att vi kommer få läsa den här kursen i höst. “Ja, alltså, det var från början inte meningen att kursen skulle ges, men sen blev det så, och alltså, vi har bara labbtillfällen mitt i natten i princip hohoho!” Artificiell muthafuckin intelligens och multiagentsystem. What! Klassens avmätta miner förbyttes genast i ett kollektivt :D med mungiporna någonstans över norra polcirkeln. Labba mitt i natten? Whatever – det här är framtiden! Det här är satans så 1337! Vi kommer få titta på små program som springer omkring och som har utvecklat en egen form av intelligens, ahhh! Oh my science!

Det känns som att jag har valt rätt linje.

Ibland inser man vilken homogen liten skara vänner man har egentligen. Man kanske borde tvinga sig själv att bli vän med värsta kvinnoföraktande nazisten bara för att inte låsas vid en världsbild där man tror att alla tänker likadant? Typ flytta till Klippan och engagera sig stenhårt i SD för att ta reda på hur de tänker egentligen.

Jag undrar ibland hur det skulle vara att få ett barn som föll så långt från trädet att det typ hamnade i omloppsbana runt jorden. Att hen blev nazist, eller (gud förbjude!) tyckte att det var tråkigt att läsa. Alla föräldrar säger att man skulle älska barnet ändå, men…seriöst? Sluta wasta kärleken och köp en hamster istället om dina gener misslyckats så fatalt!

Tolerans är inte min grej, tror jag.

Ända sen jag läste She’s such a geek har jag känt mig så sjukt upplyft. Jag behöver mer peppfeministisk litteratur! Som Flunky sa till mig för ett par dagar sen så är ju bara rena fakta otroligt deprimerande, men det finns en gräns där den bittra verkligheten inte längre bidrar till lite nyttig riot grrl-ilska utan bara gör en apatisk. And that ain’t good.

Jag tänkte tillbringa de närmaste dagarna med ett försöka hitta awesome kvinnliga förebilder inom mitt eget blivande fält. I’d hate to become en kvinnoseparatist verkligen, men ibland behöver man lite pepp från personer som har haft samma kuklösa utgångsläge som en själv. Förslag på peppfeministisk litteratur tas emot med glädje!

Jag fick även för ett par dagar sen en mailinbjudan till datatjejfika på KTH, vilken jag accepterade med en fråga om hur många fellow klitorisbärare som faktiskt skulle gå på kursen. Det jag inte behöver just nu är mer deprimerande verklighet; typ att jag kommer till tjejfikat och är den enda personen där utöver organisatören själv.

Och jag typ; 13 tjejer?! Det är ju ungefär 13 gånger så många tjejer som jag trodde! Helt awesome.

Jag var och tränade nyss och vågade mig för första gången bort från crosstrainern till de mer testosteronstinna maskinerna. När jag lyfte mina tjocka hantlar (tvåkilos, jag höll på att dö!) och pressade ner magmaskinsgrejen 90 grader om och om igen insåg jag något: jag vill bli FIT! Och inte bara fit, jag vill fan bli Sarah Connor.

Fatta hur mycket respekt det vore, jak doer. Hur gör man för att bli sådär elitsoldatstränad? Måste jag också bege mig ut i öknen och bli ihop med militärledare eller räcker det med att gymma?

Bara för att vara lite okonventionell i Staden No. 1 för horor och knark funderar jag på att boka rum åt mig och Janna på ett kristet hostel. Haha. Fördelar med detta är att de har könsuppdelade dorms (vilket, all min feminism åsidosatt, faktiskt känns skönt. Jag vet, det är otroligt hycklande av mig, men jag tänker att det minskar risken för SURPRISE PENIS lite), nackdelar är att de tydligen verkar vara rätt måna om att låta Jesusbudskapet gå fram till gästerna. Men whattafuck. Kan Flunky låtsas vara pingstvän för musikens skull kan väl jag göra detsamma för lite husrum? Jag menar, frukosten ÄR faktiskt inkluderad.

Idag var en mer peppad dag. Idag var början på Meidi’s And Janna’s Awesome Super Kewl Mega-Tågluff Adventure 2008! Idag köptes de inledande biljetterna till Köpenhamn.

Under en Mojo-kaffe betraktade vi det sjuka regnvädret och drömde om sommaren.

Det syns inte, men det står “Mixad 6-bädd” på biljetten. Det tyckte jag var roligt. Förmodligen har jag sett för mycket internetporr?

Idag luktar det damm och sol ute, precis som storstäder ska! Den doften (följd av ljudet från hundratals ilskna bilister och ett Stockholmsdimmigt solsken i ögonen) beskriver så väl anledningen till att jag vill flytta härifrån. Alldeles för få dagar är som denna! Jag vill känna att jag bor i en myrstack som aldrig sover, inte ett kackerlackshotell som går i ide nio månader om året.

STRESS. Det behövs mer.

Jag treatade mig själv två bokklassiker idag: 1984 (Jag har försökt läsa den förut, men då på svenska, och det gjorde ont i själen. Minisann liksom, uhhh!) och Catch 22. Sjukt pinsamt att jag inte läst dem tidigare! Jag skyller det på alla Ellisböcker jag plöjt igenom.

Träffade Janna igår for some master planning hos Pierre och sedan öldrickande på Sjätte Tunnan. Jag hade aldrig varit där, bara hört stället nämnas tidigare i meningar såsom “jag var så sjukt full igår, vi var på Sjätte Tunnan” eller “jag minns inte vad jag gjorde igår, men jag tror vi var på Sjätte Tunnan”. Needless to say tänkte jag mig en enorm ölorgie, typ Carmen fast utökat i alla dimensioner. Verkligheten innebar dock en stor källare fylld med lajvare och konstig öl.

Pierres syndabock. Mer BILDZ after the cut.

Read the rest of this entry »

Nu blir det lite väl mycket nörderier här, men jag gjorde ett “vilken sorts ingenjör är du”-test på kth.se. Klart som fan att jag ska låta ett internettest bestämma åt mig! Det är ju Framtiden om något! Först “personlighetsanalysen” (ooooh):

Alltså ursäkta, men sista stycket får mig att framstå lite som en psykopat. Jag har faktiskt vänner! Och inte bara i mitt huvud! Och jag har extremt lågt tålamod med blyga människor! Jag är inte en wallflower! Guh. Nåväl, onto the real stuff:

Rätt klockrent ändå. Men Öppen ingång? Misstänker att alla får den rekommendationen. Det är typ KTH:s mellanmjölkslinje.

Anledning 1 att läsa Datateknik med fransk inriktning:

Flunky says:
jag träffade en fransman en gång vars mamma hette michelle, och pappa jean
Flunky says:
och han hette jean-michel
Flunky says:
hahaha
Flunky says:
påhittigt!

Anledning 2:

Satt och pratade med Janna på MSN om tågluffplaneringen nyss. Tanken är att vi ska ses nästa vecka och fixa väsentliga saker, typ packlistor. Jag ÄLSKAR packlistor. Jag, den mest oorganiserade människan i hela världen, älskar packlistor. Ja. Kanske för att det är enklare att låtsaspacka än att faktiskt packa. Haha. Men allt känns så verkligt när man skriver listor! “Okej, sju par trosor…ihihihi jag ska ha med mig sju par trosor! För jag ska åka utomlands! PÅ RIKTIGT! OCH DÅ SKA JAG HA PÅ MIG TROSOR!!! VARJE DAG!!!” tänker jag medan mungiporna åker minst en decimeter i höjdled.

Jag tycker överhuvudtaget om att planera lite halvluddigt sådär. Som innan man ska flytta, och man tänker på alla fantastiska saker med lägenheten och inte på alla lådor man måste fylla och sedan tömma. Eller inför en ny utbildning när man är all like “oh shiznit, grymt att lära sig!” utan att betänka de ändlösa studietimmarna man behöver genomlida.

Reality sux, helt enkelt. Min hjärna är mycket mysigare att leva i.

Det är ändå med viss glädje jag inser att det största problemet jag har just nu är att lista ut om man kan gå på KTH i fem år utan att bli ful och tråkig. Jag kollade på den där “studenter berättar om utbildningen”-länken under Internationell Datateknik, och en våg av töntigt ytlig ångest sköljde över mig samtidigt som jag erinrade mig ett barndomsminne:

Min syster Toiko läser en “fråga personer på stan”-spalt i VeckoRevyn. En kille som intervjuats lider av manligt håravfall som om det vore hans jobb; typ hej-jag-har-hårfästet-i-nacken. Han är 21-ish, ser ut mer som 35 i sin corporate aura, och pluggar Något Viktigt på KTH. Toiko utbrister “Haha, det är sånt som händer om man går på KTH! Då åldras man tre gånger så snabbt som vi andra!”

On a lighter note misslyckades jag just med att koka ris för ungefär googolde gången i mitt liv. Om det är någon som förtjänar hushållsnära tjänster så är det fan jag.

Oh yes bitches.

Dagens OMG HURRA: CSN har dragit huvudet ur arslet och bestämt sig för att ge mig pengar! Min ekonomi är räddad! Jag har inte fått pengar av dem sen i december, jag vet ärligt talat inte riktigt hur jag har klarat mig sen dess. Jag antar att jag är ett geni med pengar helt enkelt (haha, hahahahaha. Sanningen är att jag burit samma kläder varje dag sedan i maj förra året, ungefär).

Åh, nu fick jag en pust av min parfym i näsan. Jag vet inte varför, men den här parfymen får mig alltid att känna mig rik och snygg. Kan man lukta rikt liksom? Jag antar att det är såhär man luktar när man fått reda på att man kommer få 16000 kronor retroaktivt. Tågluff 2008 kommer inte att genomföras som uteliggare! Extas!

Mitt happyface, ovan.

För övrigt försöker Mats just nu mixa ihop SexyBack med hans mix av Terminator 2-themet. Det känns som jag sitter fast i ett skruvstäd mellan Justin Timberlake och Linda Hamilton.