Snela livet

Det känns som att allt bara ler mot mig just nu! Började dagen med att akutboka en tandläkartid för att fixa min metallskena (nej, jag är ingen cyborg, men jag har haft tandställning) och fick tid inom 45 minuter på ett ställe som ligger fem minuter bort. Väl där möttes jag av ett asgulligt tandläkarteam som seriöst stod och dividerade i fem minuter om hur de skulle bokföra min behandling för att det skulle bli så billigt för mig som möjligt. (DAGENS ROS LIX) Sen var jag lite i min egen värld på väg från posten (där jag hämtat ut tre bra böcker och fått ett “ha en bra dag” från människan bakom disken) och råkade dansa iväg framför en bil som skulle till att parkera, och möttes varken av ilskna tut eller skrik, utan ett leende. Ett muthafuckin leende! Bor jag verkligen i Stockholm fortfarande? Det känns som att jag borde rädda femhundra hemlösa katter nu bara för att väga upp allt det här!

ME SO HEPI ^_^