Min dator har en saknad (eller dysfunktionell, det är lite svårt att veta just nu) .dll-fil. I mänsklig motsvarighet kan man säga att den har blivit lobotomerad och nu endast går att kommunicera med via djup hypnos (BIOS). Annars sitter den mest där och dreglar ur sig felmeddelanden. Eftersom jag är så sjukt häftig och inte gjort en backup får jag helt enkelt använda min fyra år gamla monsterdator ett tag tills jag ominstallerat XP. Jaja. Det finns sämre svepskäl för att inte skriva labbrapporter.
Jag undrar om det finns något underliggande psykologiskt skäl till att jag förmänskligar saker omkring mig (t.ex. vattenmolekyler, bakterier och nu datorer).