Meidi och barndomen 2.0

Jag har fortsatt läsa igenom min skoldagbok från mellanstadiet, och…jag kan inte hålla mig längre. Jag MÅSTE posta ett utdrag! Jag är seriöst helt kär i mig själv som barn.

Utöver mina artistic mishaps: Futurekids, alltså. För er som inte gick på hightech innerstadsskolor kan det vara värt att veta att Futurekids var (på 90-talet alltså, säkerligen får dagens framtidsungar haxa Perl eller något annat trevligt) en institution som samarbetade med skolan om att utbilda framtidens datornördar. Det låter väldigt fint, men i ärlighetens namn minns jag inte att vi gjorde särskilt mycket mer än att rita fula grejer i Creative Writer och spela Backpacker. Jag undrar vad det är för databas jag pratar om liksom? En…mapp, måhända? Jag blir i alla fall väldigt imponerad av hur internets jag var innan jag ens hunnit fylla nio:

Så. Jag ska försöka hålla mig ifrån att posta fler “I WAS A CHILD GENIUS!!!!”-inlägg nu, jag vet att det är ungefär lika kul att läsa om som det är att tvingas gå igenom en hel familjs semesteralbum. Men ändå!

Tags: , , , , , ,

Hahah! Kul att läsa. 1995 hade jag aldrig suttit vid en dator (förutom att spela Jazz Jackrabbit på pappas dator runt 1995). Jag vägrade datorer, mobiler och CD-skivor!

Hohoho…grymt bra inlägg. Men var är den fula paprikan? Jag vill se den!

Som första-hälften-av-80-talet-mellanstadare sträckte sig datorkunnandet till ‘20 goto 10′ & Masken. Monokrom kärlek.

Underbart!
Jag har en tröja som det står “I’m a futurekids kid” på. Den köpte min mamma åt mig, Gud vet varför. Nu är ett av mysterierna i mitt tröjliv löst, tack vare DIG!

Haha. Min bror var lärare på Futurekids då! Jag tror jag har någon gammal ryggsäck därifrån någonstans.

LOL, jag gick på Futurekids jag med. Knivskarp observation det där med “hightech innerstadsskola” - det var en sådan jag gick på.