Städade lite halvhjärtat igår och hittade diverse roliga saker jag skrivit under åren, bl.a. en skoldagbok från 1995. Jag vet att alla tycker att de var så sjukt speciella som barn, men seriöst, vem skriver “Idag fick vi skriva efter diktamen. Det var JÄTTEKUL!” som nioåring? Sen att jag bedyrar mitt hat för skolidrotten på ungefär varje sida (med fantastiska uttryck såsom “Gympan är dumidumdum!”) är väl mindre häpnadsväckande. Jag fattar egentligen inte hur jag orkade med idrotten i elva år utan att en enda gång försöka ta livet av mig! Det var verkligen den största ångestkällan för mig under hela min uppväxt.
Såhär söt var jag för övrigt på den tiden:
Tags: ångest, barndom, Bilder, skolidrott
6 comments
Comments feed for this article
Trackback link
http://meidi.gangsterville.org/2008/05/02/meidi-och-barndome/trackback/
May 2, 2008 at 11:59 am
Sue Ellen
aaah, minnen av 1995… när jag tog studenten. Skrev förmodligen liknande saker i min dagbok om gympan, men i andra ordalag. Söt söt.
May 2, 2008 at 12:31 pm
Elin J
Ack, idrotten. Det enda ämnet som jag bär med mig som ett stolt IG från gymnasiet….
May 3, 2008 at 7:35 am
effi
oooo söt!
gympa är livsfarligt o inte främst för kroppen
May 3, 2008 at 9:33 am
Erika
Gud, jag hatade gympan. Lyckligtvis hade jag en lärare i gymnasiet som hade lite problem med att se skillnad på alla elever och alltid skrev upp mig som närvarande var jag än befann mig, haha. Aldrig har ett VG känts så ljuvt!
May 4, 2008 at 1:20 pm
Miriam
Du ser ut som en skådespelare i en Bergman-film på den bilden.
May 18, 2008 at 12:12 am
suzieQ
Diskuterade det med min… svägerska? Eller vad det nu blir. Anyway. Varför i helvete utsatte man sig för detdär, vecka efter vecka. Jag menar - det är inte som att man fick betyg, och skit samma om man hade fått det.
När jag får barn skall jag intyga att de har leukemi och dör av idrott i skolan, men mår bra av idrott på fritiden. Undertecknat med “leg. läk” så vågar ingen säga emot. Ha.