Boll à la bränn

Idag tyckte Victor att det vore en grym idé att fira sin födelsedag med lite högstadiefeeling à la brännboll på Huvudstafältet, och vem var jag att misstycka liksom? Jag hade dock nystartade pollenallergier, som den nörd jag är, så jag satt vid sidelinen och var en awesome öldrickande domare istället. Jag hade seriöst aldrig fattat att man räknade poäng i brännboll, jag trodde det bara var en sport man hittade på för att ge mig ångest på gympan eller något. THE MORE YOU KNOW.

Det ser typ ut som att jag har påssjuka och därutöver reumatism. Jag tror att jag har förlorat alla mina posingskills.

Victor får till golfbenen under en särdeles lyckad sving!

Min gamle medarbetare Jens dök upp. Bästa delen under spelet var när han sprang mellan baserna med en cigg i munnen. Eller kanske när han försökte ta lyra med en öl i ena handen? Svårt att avgöra!

Jag fattar inte hur Victor står för att få till det där asset alltså. DET ÄR SVÅRT ATT TITTA BORT.

Stefan dök upp och var söt som vanligt! Jag vet inte riktigt vad folk håller på med i bakgrunden dock, det ser ut som om de försöker stampa ihjäl en osynlig insekt av något slag?

Vevskivspelare Vevgrammofon ger instant 40-talsfeeling.

Jag vet inte varför överhuvudtaget, men jag tycker den här bilden på Jonas blev så sjukt synth. Och hans händer ser helt enorma ut.

Bonusbild på mig där jag ser ut som en psykopat av något trevligt slag!