I reject your reality and substitute my own

Satt och pratade med Janna på MSN om tågluffplaneringen nyss. Tanken är att vi ska ses nästa vecka och fixa väsentliga saker, typ packlistor. Jag ÄLSKAR packlistor. Jag, den mest oorganiserade människan i hela världen, älskar packlistor. Ja. Kanske för att det är enklare att låtsaspacka än att faktiskt packa. Haha. Men allt känns så verkligt när man skriver listor! “Okej, sju par trosor…ihihihi jag ska ha med mig sju par trosor! För jag ska åka utomlands! PÅ RIKTIGT! OCH DÅ SKA JAG HA PÅ MIG TROSOR!!! VARJE DAG!!!” tänker jag medan mungiporna åker minst en decimeter i höjdled.

Jag tycker överhuvudtaget om att planera lite halvluddigt sådär. Som innan man ska flytta, och man tänker på alla fantastiska saker med lägenheten och inte på alla lådor man måste fylla och sedan tömma. Eller inför en ny utbildning när man är all like “oh shiznit, grymt att lära sig!” utan att betänka de ändlösa studietimmarna man behöver genomlida.

Reality sux, helt enkelt. Min hjärna är mycket mysigare att leva i.